Friedrich Fröbel var den pedagogiska föregångaren till den pedagogik som idag används i Sveriges kommunala förskolor. Han levde under 1800-talet i dåvarande Preussen, och myntade begreppet ”barnträdgård” eller ”kindergarten” på tyska.
Den pedagogik som Fröbel tog fram ligger idag till grund för den svenska skollagen. Den används därför inom alla kommunala förskoleverksamheter, samt som grund för förskolor med mer alternativa pedagogiker (Reggio-Emilia eller Montessori exempelvis.
Använda sig av teman
En del av Fröbels pedagogik lever kvar än i dag i form av teman. Det handlar om att under terminen arbeta med en röd tråd, även i de aktiviteter som kanske annars inte skulle uppfattas som undervisande.
Genom att använda sig av ett konsekvent tema, eller projekt som somliga förskolor kallar det, stimuleras barnets läroprocesser. Barnen blir även motiverade och inspirerade av att arbeta med något gemensamt.
I samband med önskan att arbeta och utvecklas tillkommer även tankarna om att låta barnet prova sig fram, upptäcka och konstruera. Att låta barnet själv skapa sina egna lösningar är en annan populär tankegång inom pedagogiken.
Trygghetskänslan är central
Att arbeta med barnens känsla av trygghet är en annan viktig aspekt av Fröbels pedagogik. Det är först när barnet är tryggt som det är redo att lära sig.
Man arbetar därför mycket med att barnen ska känna sig som hemma. Även tillgång till natur är viktigt för att barnen ska känna sig avslappnade.
Lekgåvor som föregångare
Ett centralt koncept i den ursprungliga pedagogiken var lekgåvor. Det var enklare leksaker, som var möjliga att använda på ett otaligt antal sätt.
Lekgåvorna skulle användas inom pedagogiken som ett sätt för barn att kommunicera med pedagogerna. Fröbel menade att när de användes på rätt sätt kunde de ge barnen förståelse för geometri, matematik, färd, språk och form.
Lekgåvorna lever i sig inte kvar inom de kommunala läroplanerna. De har dock inspirerat skolan som vi känner den idag.